Så jag går till jobb och dagis.
Vänder ansiktet mot solen och slickar i
mig allt ljus jag kan få.
Nästan så jag sträcker upp händerna för att
hjälpa till och trycka in strålarna i mina
bottenlösa ögonbrunnar.
Och jag fyller på,
vill så gärna att några
strålar ska hitta
lycklighetsnerven i hjärnan.
Så det kan sprattla till lite i bröstet.
Snälla, lite.
Januari var tuff.
Alla var sjuka och jag undrar om
jag någonsin kommer hämta mig
från alla vakna nätter.
Men hej februari, nu kan det bara bli bättre.
Nu tar vi helg.
Jobbarhelg.
Ses nästa vecka.
Vår månad blev tuff. Kanske som en påminnelse om hur tuffa vi är:)
SvaraRaderaFebruari blir bättre.
Jag har också läntgat efter ljuset, men känner att det är på väg nu.
SvaraRaderajo för fan. Februari is da shit. så är det bara. nu kommer orken, solen och lyckan som i små mysiga puffkuddar till oss, och där kan vi ligga o skratta och säga tänk att jag har redan glömt hur jobbigt det var. det är så det blir och du är vacker som tusan.
SvaraRaderaJa, så är det nog Minna ;)
SvaraRaderaLjuset kommer tillbaka nu, jag känner det också Maria, härligt!!
Kära fröken, tack för peppning, behöver allt som går för nu har tydligen magsjukan kommit i natt också... Vi säger högt att det var nog matförgiftning från thaimaten och håller våra tummar för att den inte vandrar vidare i familjen, kramar